”Jag går och klär på mig…”

Så var hon borta igen. Kvar stod jag med kugghjulen skrotade.

Strax innan hon dök upp florerade tankar om den kommande dagen. De senaste dagarna har känts som skräpdagar och bara hektiska. En dörr öppnas oväntat, tassande steg över ek och så står hon där. Sömnrufsig och smått förvånad. Lika förvånad som jag. Säger godmorgon. Lika tyst som hon kom går hon sedan för att klä på sig.

Jag tittar i spegeln men får enbart en axelryckning till svar. Ingen aning alltså. Undrar vad meningen är när oväntade händelser ger oväntade möjligheter?

Sitter på det tåg jag inte alltid hinner med och vet inte hur det gick till. Inte lika trött längre. Tonåringen nickade och muttrade inte. Kanske möter jag Hattmakaren på vägen till jobbet eller en stressad kanin med klocka.

Meningen med händelser syns inte förrän i efterhand, ikväll kan jag summera dagen som just nu gryr. För tillfället tänker jag endast njuta av en oväntat lugn morgon.

20140319-082101.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s