Att söka jobb, hur svårt ska det vara?

Sommaren jag fyllde 16 bestämde jag mig för att jag skulle ha ett extra jobb. Både för att tjäna extra pengar och för att jag tyckte det var dags att börja jobba. Så vad gjorde jag? Bad mamma om hjälp? Gick till Arbetsförmedlingen eller satte mig ner och väntade på att någon skulle ringa?

Nepp. Jag tog fram vår lokala telefonkatalog (nu snackar vi 90-tal kära läsare) och en penna. Därefter ägnade jag några timmar åt att ringa in intressanta annonser för företag. Mitt mål var cafeer, butiker, restauranger etc. Eftersom min erfarenhet var noll så tog jag arbeten som påminde om alla år jag hjälpt till i min mormors cafeteria på Gudlav bilder skolan i Sollefteå. Den skolan var min lekplats, jag var uppvuxen inom dessa fula plåtväggar målade i orange, dekorerade med sina abstrakta konstföremål av Atti Johansson (hon var en mycket egen personlighet).

Så efter att jag ringat in en bunt företag tog jag helt sonika telefonen och ringde runt för att be om en jobbintervju. Naiv och fullständigt ovetandes om hur man gjorde var det så jag började min jobbhistoria. Jag ville ju ha ett jobb så alltså var jag tvungen att hitta ett jobb och hur gör man det? Man frågar såklart. Den som inte frågar får inget svar.

Glasklart, plättlätt! Idag fungerar det dock inte lika bra det där med telefonkatalogen…. MEN att synas, höras, luska, dra i trådar, vara aktiv och skapa efterfrågan brukar vara ett framgångskoncept. Idag har jag bytt ut telefonkatalogen mot webben men min motivation och min tanke är densamma. Jobb finns om man bara ger sig fanken på att hitta ett intressant jobb. Eller så får jag väl skapa mitt eget jobb då. Egna företagare är ju helt enkelt innovatörer som gjorde sitt eget jobb. Mycket bra grej.

Och jag är långt ifrån ensam. På LinkedIn såg jag inlägget Är du Sveriges bästa chef? Kreativt, inspirerande och ordentligt imponerande!

Gamla knep är inte att förakta….

Om jag fick jobb? Jajamen! Några samtal senare hade jag en intervju bokad med ägaren av ett lokalt cafe och jag började kort därefter att jobba helger som utökades till vardagar och 3 år senare tog jag till samma teknik för att söka nytt jobb. Sammanlagt har jag varit arbetslös 6 månader sedan jag var 16 år just för att jag alltid styrt min egen skuta. Jobb ramlar extremt sällan rakt ner i knät på människor utan att de själva gör ett aktivt drag för att påskynda processen. Grattis till alla som bara fick jobb bara sådär:)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s