#blogg100 Reposting: I ett u-land skulle hon troligen dött…

När tanken slår mig känns den morbid och panikartad. Men den är sann. På Unicef läser jag:

”Förra året dog 6,9 miljoner barn innan de hann fylla fem år. Det betyder att 19 000 barn under fem år dör varje dag. 40 procent dör redan under sin första månad i livet och 70 procent under sitt första levnadsår (2). Den här tragedin brukar benämnas ”den tysta katastrofen” eftersom den sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter.”  Och hjärnan planar ut, läser om och planar ut igen. För helvete, 6,9 miljoner…

I El Salvador är befolkningsmängden omkring 7 miljoner. I Sverige 9 miljoner. En mindre land dör varje år och det kallas en tyst katastrof. I Sverige skriker vi om rika barn som måste byta skola och det är en katastrof för de stackarnas välbärgade framtid, vi rasar mot planeringsdagar för våra barn som skapar enorma bekymmer och logistikproblem i vardagen, för att inte tala om när vi måste vabba för tex magsjuka. Det mest hisnande av allt. Vård av Barn. Kräkningar. Förlorad inkomst. Suck. Vara hemma, torka svettiga pannor, ibland golv och väggar. Hämta vatten, starta film, vyssja ledsna barn, mer vatten, köpa cola, fler filtar för det är kallt, öppna fönster för det är varmt, duscha svalt, duscha varmt, tvätta, tvätta, tvätta, någonstans försöka vila själva, fundera på hur mycket jobb som samlas på hög. Och vi beklagar oss högljutt på Facebook och Instagram. Varför just nu? Varför vårt barn?

Hon ligger på soffan som en slokande tulpan, vrider sig i svettiga drömmar medan kroppen vill bli frisk. Jag har hämtat vatten, vätskeersättning, bröd, cola, yoghurt, te och mer cola. Trött och svag vill hon ha mirakelmedicin så hon blir frisk snabbt, hon vill inte vara sjuk. Allt det hon behöver fanns i mitt hem och på en butik i närheten. Förutom mirakelmedicinen som inte finns. I Sverige vet vi att magsjuka inte dödar, inte heller diarré. Vi fruktar det och känner paniken komma smygande när barn i skolan går hem och kräks. I ett u-land utan rent vatten, rena kläder, möjligheter till god hygien eller näringstillskott skulle hon kunnat dö.

2010 åkte vi till Tunisien, som förberedelse drack vi Dukoral som ger ca 20-40 % skydd mot ”turistmagsjuka”, mot kolera tror jag inte det skulle ha en chans för det är så extremt så jag vill inte höra talas om att det finns även fast det sägs minska risken och kallas koleravaccin. Utomlands vet jag de har kraftigare medicin mot magsjuka som gör underverk. Men där det behövs som mest har ingen råd. Extremt Moment 22. Mina döttrar drack under högljudda protester, idag kunde jag påminna C om varför hon drack det. Vi har pratat lite om hur enkla barnsjukdomar kan vara lisvhotande om man inte får rätt vård. Stort för ett barn men viktigt att förstå att det finns en anledning till att jag så envist ville att hon skulle dricka Dukoral innan vi åkte. Ändå är det vårt immunförsvar och vår uppväxt i god hygien och med rent vatten som räddar mest liv. Vi har en bra och frisk grund att stå på. Barnen i u-länder och katastrofområden börjar på minus redan innan de smittats.

Jag tog vatten direkt från kranen idag, en del stunder låg hon på golvet med kinden mot ett rent och svalt badrumsgolv som svalkade en ansträngd kropp. Under tiden stoppade jag in kläder och handdukar i min tvättmaskin (extrem lyx i hyresrätt), tog fram handspriten och missbrukade tvålen i omgångar. Så höll det på i några timmar. Hon slumrade medan tvättmaskinen surrade, hopkurad,  för svag för att gå till sängen. Däckad låg hon där under en filt och lyssnade på maskinen bakom ryggen.

Vid 8-tiden gick jag till affären, köpte cola och yoghurt. 5 timmar hade passerat och sömnbristen gjorde mig snurrig. Vid lunch var bättre men fortfarande svag och är det ännu. Klockan är snart 5 på eftermiddagen och ett halvt dygn har passerat. Jag har anmält henne sjuk, mailat jobbet och ringt Försäkringskassan. Hade jag levt med min dotter på en plats med mindre resurser och sämre hygien hade jag många timmar kvar eller så hade jag nu förlorat striden för länge sedan. 40% av de 19 000 barnen som dör varje dag gör det av vanliga barnsjukdomar som går att förebygga. Bland annat diarré, mässling, lunginflammation och polio som tom är en utrotad sjukdom i Sverige. När vi åker utomlands lägger vi en hel del pengar på vaccin utan att fundera så mycket över det.

Imorse såg jag solen gå upp och tänkte att eftersom jag ändå var vaken så kunde jag lika gärna fota den. Glödgad himmel över slumrande hus, vackert och så sällan uppskattat. Vad många likes man kan få på en instagram bild eller en kort text om hur mycket man älskar sina barn. Likes, köper väldigt lite saker utan skänker oss bara en stunds gott samvete. Roar oss och det är inget fel med det men låt det inte stanna vid ett Like. Gilla gärna välgörenhet men stötta genom att faktiskt göra en insats, det finns något alla kan göra.

Scooby Doo rullar nu, bordet är fullt av vatten, cola, vätskeersättning och te. Nästan allt annat ratas. Jag har gillat lite bilder på Instagram och diskuterat på Facebook. Men jag var också in på Gåvoshopen och lade lunchpengar på vätskeersättning och poliovaccin. Dessutom fick jag precis svar att jag också räknas som ”Bloggare för varenda unge!” Nu väntar jag spänt på uppdatering av listan men under tiden finns det en lång lista sköna bloggare ni kan bläddra igenom. Och gilla inte mitt inlägg utan att ni faktiskt gjort en insats, då får ni gärna gilla och dela med er av vad ni köpt för jag utmanar er att lägga en slant på de barn som inte har det vi har. Rent vatten, tvättmöjligheter, möjligheter till god hygien, medicin och näring inom ett rimligt avstånd.

Har ni tänkt på att de flesta av oss har minst 3 kranar där vi kan få rent vatten närsomhelst. Minst 3, ofta 5 eller fler. Ska vi räkna hur många tvålar alla har?
Och medan jag skrivit, medan ni läst har dagen lidit mot kväll (just nu 18:36) och om några timmar är det en ny dag och ca 19 000 barn har dött i onödan. Igen. Kan vi ändra det imorgon?

Stöd Unicef

Inlägget skrev jag 2 september 2014, när magsjukan slog till. Denna gång var det influensa som C drabbats av, men det var fortfarande vatten som varit den bästa medicinen tillsammans med hygien. Värt en tanke.

Annonser

2 reaktioner på ”#blogg100 Reposting: I ett u-land skulle hon troligen dött…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s