#blogg100 Att misslyckas med Blogg100!

Det är mitt andra år nu i Blogg100 utmaningen, första året hoppade jag på av en slump. Jag var arg och heligt förbannad på en relation som visade sig vara mitt största slöseri med tid någonsin. Slösurfade i ren tjurighet över att hitta nåt att göra och så dök det upp ett inlägg om Blogg100 bara sådär från ingenstans. Det var 1 mars och jag hoppade på direkt utan att tänka efter speciellt mycket. Jag fullföljde det nästan med några smärre missar pga konsertbesök, sjukdom och nåt annat jag inte minns men kul var det:) Fantastiskt att få skriva igen och vara omgiven av idel skrivande människor som verkligen brann för ord och budskap. Av alla möjliga åldrar, branscher och ämneskategorier. Att få känna sig delaktig var underbart och skjutsade ut relationen till eterns mörka hål där den hör hemma. Idag helt pulvriserad.

Men jag skulle nog inte vara med igen för jag tänkte att jag kommer inte ha tid att blogga så mycket under 2015. Men så blev jag uppsagd i oktober 2014, ägnade månader åt att fundera, söka jobb och planera framtiden. Började plugga till coach och så var det 1 mars igen. I mitt facebookflöde såg jag en vän som skrivit ett inlägg i blogg100, jag läste, surfade in på länken till anmälning och så var jag igång igen. Eftertanke är för fegisar!

Tid har jag ju gott om, funderingarna är lika många som sist och inspirationen konstigt nog större. Det var en skön känsla att kliva in på arenan igen och börja knapra bort dagarna mot målet. Ett inlägg om dagen i 100 dagar. Plättlätt!!!

Eller?

Redan efter någon vecka började inlägg om misslyckanden landa i #blogg100inläggen på Facebook och människor lämnade in handduken till höger och vänster av olika anledningar. Suckande och uppgivna över sitt personliga misslyckande. De hade varit så taggade och så gick det inte av olika anledningar att blogga minst 1 inlägg om dagen i 100 dagar.

Men vet ni vad, det går inte att misslyckas med Blogg100.

Helt omöjligt. Tanken bakom är att öka skrivlusten, att känna inspiration och delaktighet i skrivandet. Det handlar inte om vem som kommer först eller starkast i mål. Det handlar inte om bästa eller sämsta inlägget. Det handlar absolut inte om främsta kunskaperna eller den mest påkostade hemsidan.

Det enda Blogg utmaningen handlar om är inlägg. Rätt och slätt. Dina, mina, andras, allas. Vi delar, läser, kommenterar, inspireras, funderar, börjar följa, känner gemenskap, deltar, utmanas, peppar. Den absolut varmaste formen av nätverk, att bara få ingå och finnas till med sitt eget högst personliga bidrag.

Säg inte att du misslyckas för det gör du inte. Det handlar om att livet kommer i vägen. Och det gör inget om man inte lyckas blogga minst 1 inlägg om dagen i 100 dagar. Det går att öka på dagarna lite eller faktiskt få glömma, inte hinna eller inte få till ett inlägg varje dag. Det är inte att misslyckas utan att inse sina begränsningar. Du är människa, du som skriver om ditt liv, jobbet, träning, sorg, barn, sjukdom eller vad det nu månde vara. Du är inget mer än människa och vi är ofullkomliga i vår egen unika skapelse. Just det operfekta gör oss perfekta.

Bidra så länge du kan, vill eller orkar. Går det inte så klappa dig själv på axeln för de bidrag du givit, uppskatta det du skrivit, beröm dig själv för att du vågade anta en utmaning. Att våga är nämligen kärnan i alla utmaningar, inte vinsten eller målet utan vägen framför dig.

Du antog utmaningen! Det är jäkligt bra gjort!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s