Jonnas resa till friheten

Så vackert om Norrlands magiska landskap! Högst intressant om en människa som söker sig till att leva själv i en värld där många gråter avensamhet.

Konsten att leva själv, leva med sig själv och uppskatta det egna jaget är få förunnat. Många lever ett helt liv utan att någonsin njuta av endast sitt egna sällskap. Jag njuter i båda världarna, både i Norrlands mäktiga tystnad och storstadens anonyma buller. Men på olika sätt och faktiskt gärna själv.

Häll upp en kaffe och lös en livsresa som andas både hopp, styrka och en avundsvärd livsnjutning!

Stefan Sjödin: Reportage

En dag i juni satte sig göteborgstjejen Jonna Jinton i sin bil och körde hundra mil norrut. För att aldrig återvända. 

De tjugoen första åren trampade hon gatorna i och kring Göteborg. Egensinnig redan då. Stod långa stunder på Götaälvbron, med vinden i håret, för att se soluppgången. Pilade hem under håltimmarna, sökte lugnet i lägenheten på Stampgatan intill norra Ullevi. Inte direkt asocial, men gärna ensam. Ett av de sista göteborgsminnena: med vännerna på Picknickfestivalen, en röd filt och vindruvor, kex, salta pinnar, rödvin, solglasögon… det bländvita leendet.
Strax därefter var hon borta.
Vännerna gjorde sina 2000-talssaker: asienluffen, New York, utbildningen, tankarna på avhandling. Framtiden pekade sitt normerande finger mot det surdegsbakande urbana livet, kafékulturen, bostadsrätten och kanske, om lyckan stod en bi, mot världen. Men har nån hört nåt om Jonna Jinton? Det var år sen hon syntes till.

Tydligen var det så, eller är det bara en…

View original post 3 513 fler ord

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s