Anna-Karin är ju inte där…

sa C och sammanfattade alla tidigare skolår och de kommande i en enda mening. Den meningen.
Alla dessa skolnerver som virvlar runt i Sverige just nu. Bland nya elever, vana elever, lärare, personal och föräldrar. En del barn började idag, andra som tex mina döttrar börjar imorgon. Bävan och längtan oförenligt gifta, med samma mål och samma framtid.

På skolavslutningen i juni tidigare i år spelade Sigtuna kommun in en film, finns att se på Sigtuna kommuns facebooksida, under skolavslutningen på Sätunaskolan och min dotters klass avslutning. All denna glädje som blandas med insikten om förändring och mitt i allt tog vi farväl av en älskad lärare som kommer jobba vidare på skolan som speciallärare istället för klassmentor. Det som alla skulle sakna mest nu när sommarlovet rusade in genom dörren var just Anna-Karin.

Caroline lyckligt omgärdad av Anna-Karin och Parvaneh som är kvar som resurs i klassen

Även jag saknar henne fast vi vet ju både jag och C att deras blivande lärare i klass 4 verkar toppen!
Min äldsta dotter lämnade Sätunaskolan med höga krav på lärare efter några år med sina fantastiska mentorer Conny och Åsa, mina förväntningar på lärare när C började skolan var alltså höga av en anledning och de infriades över förväntan. C började skolan sprallig som tusen och helt utan lust att sitta stilla mer än några minuter. Vi hade många samtal och många lösningar prövades tillsammans med hennes första mentor Gunilla som alla barn fäste sig enormt vid. Så kom skrällen att hon fått en tjänst på en annan skola! De skulle få en ny lärare, en ny mentor i klassen. Jorden skakade i två terminer, samtalen med skolan och elever gick om varandra. Både personal och lärare pustade ut när loven kom som räddande änglar för det här är en klass fylld av energi och uppfinningsrika elever utan den minsta lust att sitta still. Eller lyssna för den delen många gånger. Det är en klass som kräver mycket av sina lärare men ger också minst lika mycket tillbaka.

Men så hände något, vips över ett sommarlov blev allt som förbytt. Lyssnandet infann sig, lugnet kom och rutiner lade sig tillrätta. Efter kaos kommer ordning. Min dotter som inte alls kan jämföras med en filbunke utan snarare en tornado blev en annan elev, som genom ett trollslag. Jag fick höra beröm om gott uppförande och synnerligen gott arbete under lektioner. Vilken lisa för själen att få höra det om sin dotter som mindre vetande personer kallat för ”damp-unge” bakom min rygg när de trott jag inte hört…. Denna fantastiska brud som kan ta världen med storm bara hon bestämmer sig för det.

Vilken fantastisk läsning det blev när det kom mail utan förvarning med beröm från en klassmentor som verkligen såg dottern bakom virvelvinden, hon såg det många andra missade när de snörpte på munnen av ogillande för att de inte förstod. Både hon och Pervaneh såg en diamant där inne bland allt kol. Precis som jag sett och fortfarande ser.

Vi har samtalat mycket, via mail, via telefon, IRL. På skolan, i hemmet av tusen olika anledningar men med samma hjärtefråga och visst lyckades vi till slut. Med hjälp av gemensamma krafter från skolans fantastiska personal, en stor portion engagemang från mig och mycket lyhörda lärare fick vi en virvelvind att fånga upp sin energi för att utföra underverk. Visst finns det saker som kräver uppmärksamhet fortfarande vilket vi kommer lägga fokus på men jag och min dotter har mycket att tacka Anna-Karin för efter dessa år. Hon fick min dotter att växa egentligen bara genom att se henne och vara lyhörd mer än styvnackad, genom att tro på kunskapen bortom myrorna i hennes ben och höra kunskapen bakom det aldrig sinande ljudet av hennes vokabulär.

Kaffe är vad som startar denna lärare på morgonen så när vi såg muggen på Lagerhaus var köpet givet:) Oväntade gåvor är alltid bäst!

Jag önskar alla barn vore nervösa inför skolan av samma anledning, för att de känner sig sorgsna för de saknar en älskad lärare som bytt tjänst, att de är pirriga inför nya lärare eller att de längtar till sin första dag. Det önskar jag alla barn just nu och jag önskar alla lärare har sömnproblem av samma orsak, för att de så hett saknar sina elever eller ser fram emot möjligheten att få bli just en så älskad lärare. Jag önskar att inga barn är nervösa inför skolstarten av något annat skäl än goda skäl.

Annonser

2 reaktioner på ”Anna-Karin är ju inte där…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s