Det komplicerade för barn med att äta och tänka

Vi har haft många matbråk nu de senaste veckorna och hon fortsätter peta i maten, stryka bort sås och kritisera allt medan hon tömmer en skål broccoli. Äter mackor och morötter, petar bort kyckling och slukar tomater.

Jag blir galen på petandet!

Pannkakor försvinner, hamburgare likaså men det här med mindre processat kött går bara inte ner. Ju mer kött desto mindre intresse. Finns det sås så skrapas den av i evigheters evighet.

-Men kan du bara äta? säger jag när hon petar i maten. Så hon tuggar i sig sallad och börjar prata om annat.

-Kan du förklara varför du inte vill äta? Vad är det som är fel för det är ju inte alltid så här. Den eviga ängslan om att något ska vara helt åt pipsvängen gnager i mig.

Hon försöker förklara att det bara inte går, det tar stopp. Pratar om senor och fett som inte finns för det är kyckling. Hon petar vidare och äter en massa ris.

Så plötsligt tittar hon på mig med tårar i ögonen och säger:

-Tänk om djuren tar slut? Vi äter kött varenda dag. Varför äter vi så mycket kött? I skolan är det alltid kött. Det är fiskkött, kycklingkött, kött. Varför måste vi bara äta kött? Varför ska djur födas upp bara för att slaktas så vi kan äta mer kött?

Och korten faller på plats. Hon matvägrar inte, hon oroar sig inte för fet mat eller är kinkig. Hon är kritisk. Snart 11 år gammal har hon insett att köttindustrin är något mer än matleverans och att djur föds upp endast för att slaktas. Att vi göder vår levande föda medan de lyckligt hoppar runt i hagar.

Hon har rätt och jag blir så där smärtsamt stolt som man bara kan bli när det sällsamma men fantastiska sker, när utveckling bryter ut mitt framför ens ögon. Min yngsta dotter som just tagit ett hästkliv mot tonårstidens medvetna, eftertänksamma och högst kritiska era. Precis som hennes syster gjorde för ca 6 år sedan så vägrar hon äta en del kött. Jag drar en suck av lättnad inombords.

-Var det bara det? svarade jag. Du vill inte äta kött eftersom du tänker på hanteringen? Men varför sa du inte bara det? Det är väl inget konstigt? Så tänker jag ofta att vi ska äta mindre kött och din syster hade en likadan period.

Hon ser på mig. Lättad, förbryllad och förvånad på samma gång. Vi plockar bort kycklingen och får pannkakorna som blev över igår medan jag berättar om vänner som är vegetarianer, som varit veganer och systern som vägrade äta kött men åt hamburgare tills hon insåg att hon mest åt gurka, tomater och morötter. Alla har en sådan period säger jag där man funderar över vad man vill, vad man vill äta och vad man anser om olika saker. Berättar att det är en mycket mogen tanke och inte alls konstig, tvärtom helt logisk.

Middagen imorgon blir såklart vegetarisk och därefter får vi se vart eftertanken tar oss.

Annonser

En reaktion på ”Det komplicerade för barn med att äta och tänka

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s