#blogg100 Viljans kraft och utmattningens obeveklighet

Utmattning drabbar de som är starka och omtänksamma

Tänkt på det någon gång? En liten tankeställare till alla er som läser nu. När frågade du sist hur jag känner mig? Hur känns det när jag vaknar eller när jag går och lägger mig? När frågade du sist hur din partner, vän eller ditt barn känner sig inuti? Hur det verkligen känns just nu?

Inte ”hur läget är, hur går det med studierna, hur går det med jobbsökandet, hur mår tjejerna, vad gör du nu för tiden, trivs du på Södertörn?” Och inte heller ”du ser strålande ut” för inget av det leder till kärnan och svaret på frågorna kommer alltid att vara: ”Bra, tufft men roligt, det går sådär, de mår toppen, pluggar och jag trivs ypperligt”. I den ordningen. Använd bara artighetsfraser när du inte vill ha eller inte har tid med ett ärligt svar utan ett ytligt-tackar-som-frågar-svar för det är exakt vad du kommer att få.

Jag kommer aldrig ringa och berätta att jag inte orkar mer för jag vet att om jag sover en natt så orkar jag lite till. Jag kommer inte falla ihop i en blöt pöl och gråta över att jag inte vet vad jag ska göra för de dagar jag känner så vet jag att det går över och jag stänger då in mig så jag får vara ifred tills det går över. Jag kommer heller aldrig att berätta för er att min ork är slut eftersom när jag säger det till familj och närmaste vänner så kommer de själva konstatera att jag dagen efter är på benen, på väg mot nästa projekt och energisk i vanlig ordning och uppenbarligen orkar fortfarande. Jag kommer inte bete mig som du väntar dig att någon utan ork kommer att göra, jag är en vattenbuffel av ork så jag fortsätter gå.

Jag kommer inte be om din hjälp.

När jag säger att jag inte har tid så känner jag att jag borde ha tid. När jag säger att jag inte hinner så måste jag ha en ursäkt till vad jag ska göra istället och när jag säger att jag inte kan så måste jag besvara frågan ”varför” mig själv och dig.

Alla gånger jag hört ”du som alltid ställer upp” har jag oftast drabbats av sömnbrist, dragit in på min träning eller druckit för lite vatten. Eller slutat läsa böcker. När du säger att jag är stark så ska du veta att jag kan pusha mig själv över gränser du knappt kan ana och jag kommer orka lite till och lite till.

När jag väl säger nej så menar jag inte nej med små bokstäver utan N-E-J-! Men troligen kommer jag säga det artigt och avsluta med tack, ifall jag inte är trött, hungrig eller på dåligt humör vilket innefattar även de två första komponenterna. När jag säger nej så be mig inte tänka över saken och klämma in ett ”jag skulle vara så tacksam om du ställde upp” för det kommer troligen leda till att jag säger ja. Men kostnaden är på min hälsa medan du sover gott av tacksamhet.

Genom åren har jag alltid fått höra att jag är grym, stark, enastående, makalös, imponerande, snäll, naiv, omtänksam och godhjärtad men också att jag är kall, bitchig, vass, drivande och ambitiös. Allt kopplat till prestationer eller något jag gjort, väldigt sällan endast för att jag finns till som människa.

Du kanske har sagt ”bara ring om du behöver hjälp, hör av dig om jag kan göra någonting, säg till om du behöver nåt”. Det du inte tänkt på är att jag inte kommer ringa om vanliga saker som att få hjälp att flytta ett skåp utan när jag ber om hjälp så bjuder jag oftast på kaffe för jag behöver verkligen, verkligen prata och lätta på trycket fast det jag säger kan vara vardagliga saker. Det du inte heller tänkt på är att chansen att jag kommer att höra av mig och verkligen uttryckligen be om hjälp är minimal precis som att jag extremt sällan kommer tacka ja till hjälp. Ofta kan jag driva mig själv ett stycke till och jag är mycket medveten om hur mycket energi jag själv använder för att kunna hjälpa dig och andra så inbilla dig inte att jag kommer be om detsamma från dig. Jag kommer aldrig säga att jag behöver någonting annat än kaffe, solljus och lugn. Sanningen ligger någonstans i mitten och i mycket större proportioner.

Så hur gör man då?

  1. Vill du veta hur jag känner mig så fråga och se till att ha tid att lyssna, inte fråga i förbifarten efter att du berättat om kommande planer eller egna bekymmer för då kommer jag svara att allt är ok. Har du inte tid att verkligen lyssna just då så fråga inte. Enkelt.
  2. Vänta inte på att jag ber om hjälp, det kommer troligen inte att ske.
  3. Släng inte ur dig ”man har tid för det man prioriterar” eller ”att det man vill göra skapar man tid för” för absolut, jag kommer se till att jag har tid. Men inte med fokus på vad jag vill utan vad du just bett mig om att göra. Vill du att jag ska måna om min egen tid så ge mig möjligheten att göra det. Be mig inte förklara att jag vill lägga tiden på mig själv.
  4. Säger jag nej så är det N-E-J-! Inte kanske, möjligen, senare, om ett tag eller troligen utan bara N-E-J-! Svälj din kommentar om tacksamhet för jag säger extremt sällan nej och ännu mer sällan nej till vänner. Fatta gränsen exakt där och be mig inte flytta den för att det är enklare för dig.
  5. Undrar du varför jag syns till så sällan? Verkar jag strängt upptagen eller tvärtom att jag ser ut att ha gått under jorden? Jag är troligen upptagen med för många måsten och flera projekt samtidigt.
  6. Be mig inte fatta beslut på stående fot för det är en förlust för oss båda. Be mig fundera en dag eller två, ge mig tid. Fråga inte om jag har tid för risken är att jag kommer säga att jag har tid, fråga om jag vill istället. Då kan jag vara ärlig vilket är lättare för mig.
  7. Svarar jag inte på sms, messenger eller mail så kräv inte ett svar. Tjata inte för jag kommer säga ja och det på bekostnad av hur jag mår. Be mig inte ställa upp för att jag är snäll eller schysst, det är otroligt oschysst taktik mot en person som mig.
  8. Planera inte flera saker med mig samtidigt. Jag vill göra en sak i taget och inte flera säsonger åt gången. Jag har inga bekymmer med att jag inte vet vad jag ska göra på midsommar nu utan tänker gärna på det i slutet av maj. Börjar du fråga mig om påsken, min 40-årsdag, skolavslutningen, midsommar, semester, skolstarten etc på en gång kommer jag bli tvär, vresig och säga att jag inte har tid att tänka på det. Sanningen är att du just skickat upp min stressnivå till toppnivå. Gör inte det. En sak i taget är regeln för att jag ska slippa ta på mig mer än jag orkar.
  9. ”Hej, vad gör du?” kan vara världens bästa sätt att få mig att prata om hur jag mår för jag svarar ofta med att berätta vad jag gör. Är jag stressad så kommer jag vara tvär eller kort i tonen, är jag lugn så och uppsluppen så är jag sällan stressad. Är jag på dåligt humör så finns en orsak. Jag är humörmänniska så när jag når min gräns så struntar jag i att dölja det och kan därför utan problem fräsa åt dig, men då vet du också att min gräns är nådd. Skippa kommentarer om att det går över, kommer kännas bättre och komplimanger utan lyssna bara så går det faktiskt över. Du kan inte klappa mig på axeln och tro att jag kommer klappa ihop, jag funkar inte så. Jag kommer undra vad du pysslar med.
  10. Tyck aldrig någonsin synd om mig för då är du den sista jag berättar någonting om mig själv för. Jag tycker sällan synd om mig själv men jag kan vara frustrerad, irriterad, arg, känna mig orättvist behandlad av livet, vara rastlös, känna mig otillräcklig, sakna omväxling och känna mig allmänt kass. Men jag tycker inte synd om mig så var snäll och låt bli det du med.

Och håller du med mig och känner igen dig så är det fritt att dela vidare. Det här är jag, hur jag funkar och vad min omgivning bör tänka på men jag är inte ensam om att känna eller vara så här. Vi är många starka som med ett leende kan köra rätt in i väggen med ett ståndaktigt ”Jag är ok!” medan omvärlden beundrar vår styrka, vår ork och vårt oändliga förråd av engagemang. Säg nej du med, vi måste bli bättre på att fokusera på oss själva. Vi har faktiskt inte tid att drabbas av utmattning egentligen, det brukar jag påminna mig själv om som en paradox till att vilja göra allt hela tiden.

Annonser

3 reaktioner på ”#blogg100 Viljans kraft och utmattningens obeveklighet

  1. Skitbra! Du sätter fingret på mycket jag känner igen. Det jag tar till mig allra mest är punkt 3. Jag har under årens lopp blivit duktig på att säga nej till sådant jag inte vill och tror/tycker kanske omedvetet att det ska gälla andra. När jag får nej vid inbjudan till något kul och får till svar att någon inte har tid, brukar jag ibland kontra med ett vänligt att det är en prioriteringssak.

    Flera saker som är väääldigt bra i ditt inlägg! Tack!

    Liked by 1 person

    1. Tack för att du läser och ett varningstecken är just när människor tackar nej till nöjen för att de inte hinner. Vad är det som är så tvunget att de inte hinner roa sig? Då är det läge att gå in som vän och bry sig:)

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s