#blogg100 Intelligens vs kreativitet och vad har det med självkänsla att göra?

Under delkursen i estetisk psykologi så läste vi just om kreativitet och intelligens, hur skolan ser på kreativitet och hur vi människor ser på vår egen kreativa sida. Barn och ungdomar är ofta väldigt kreativa men de anser sig inte alltid vara det, i studier som mäter kreativitet används CSE, Creative Self-Efficacy, vilket är en självbedöming av kreativitet. Barn bedömer sig ofta högre i yngre ålder och därefter sjunker CSE fast kreativiteten inte sjunker. Studier visar tvärtom att tonåringar är starkt kreativa men de rankar sig ändå lågt på CSE vilket troligen hänger ihop med självkänslan som enligt många studier visar sig sjunka i senare delen av mellanstadiet och fortsättningsvis under högstadiet för att sedan åter börja stiga igen i under senare tonåren (gymnasietiden).

Att uppmuntra kreativitet och uppskatta olika tänk skulle troligen öka självkänslan hos både barn och unga. Barn som skapar är otroligt lyckliga och starkt kreativa, när de visar sina alster så kommer deras egen skattning av sin förmåga att påverkas av omgivningens reaktion. Negativ kritik, ifrågasättande eller ointresse riskerar att sänka deras syn på sin egen kreativitet. Vi bör verkligen anstränga oss för att uppmuntra barns fria tänkande. Inte deras fria beteende, blanda inte ihop gränssättande med fantasi.

Det finns också en stark fördom att intelligens är ett krav för kreativitet vilket inte är sant, det finns ett samband men det finns också olika intelligens. Sternbergs triarchic theory of intelligence. Analytisk intelligens kallas även att vara ”skolsmart”, man har läshuvud och kan ta till sig samt utvärdera teoretisk kunskap. Kreativ intelligens är konsten att utnyttja sina erfarenheter och experimentera istället för att tänka i enlighet med etablerade teorier. Praktisk intelligens är att vara anpassningsbar, att se sammanhang och göra bedömningar.

Bo Heffler, (Fil.dr, universitets lektor, emeritus, leg psykolog) talade även Känslomässig intelligens, under en föreläsning om Vuxenliv och Åldrande, vilket innebär att vara i kontakt med sina känslor, ha impulskontroll, vara optimistisk, ha empatisk förmåga och kunna både skapa och bevara relationer.

Så även om det finns ett samband mellan kreativitet och intelligens enligt Threshold theory så innebär det inte att bara de som har analytisk intelligens är kreativa. Sambandet finns men det är inte avgörande. De olika nivåerna i Threshold theory är följande:

Låg intelligens – låg kreativitet (låg variabilitet)
Medel intelligens – både och (hög variabilitet)
Hög intelligens – hög kreativitet (låg variabilitet)
(variabilitet – hur mycket något varierar i kvantitet eller kvalitet)

Det är väldigt svårt och direkt fel att jämföra intelligens eftersom de bygger på olika sätt att tänka.

Konvergent tänkande– Kallas även att tänka fyrkantigt, det finns bara en lösning. Mäts ofta i traditionella intelligenstest med faktabaserade frågor som ofta bara har ett svar tex ”Vilken är Sveriges huvudstad?”

Divergent tänkande – Att tänka utanför boxen. Kan inte mätas i traditionella intelligenstest eftersom det krävs frågor med öppna lösningar dvs flera svar. Wallach & Kogan (1965) använde en klassisk studie med frågor som ”Skapa en lista med fyrkantiga saker”, bedömningen av divergent tänkande kommer utifrån antalet unika och ovanliga svar.

Analogt tänkande –  Att följa redan etablerade teorier, att förfina lösningar stegvis. Socialpsykologi är en utveckling på utvecklingspsykologi.

Kombinatoriskt tänkande – Att tänka ut nya idéer och/eller utveckla nya teorier, att angripa problem från olika vinklar. Kombinera divergent och konvergent tänkande tex.

Linjärt tänkande – Att tänka i en process och en sak i taget. A leder till B som leder till C, kan användas i felsökningsprocesser men tex inte i kommunikationsproblem eftersom det sällan finns en rak linje mellan människor som inte kommer överens. Orsak-samband.

Cirkulärt tänkande – Att kunna tänka på flera komponenter samtidigt, en orsak kan ha flera verkningar och ett resultat kan ha flera samband. Att utgå från mittpunkten och se omkringliggande komponenter som en helhet.

Medvetet tänkande – Som det låter, att medvetet tänka på saker och begrunda. Aktivt försöka lösa ett problem tex genom att söka information, fundera och diskutera lösningar.

Omedvetet tänkande – Sker i motsats till medvetet tänkande helt omedvetet så därför kan vi plötsligt komma på lösningen på de mest komplicerade problem i duschen när vi egentligen tror vi är fullt fokuserade på att duscha. Hjärnan arbetar omedvetet vidare på tankeställningar.

Inget sätt att tänka är dåligt, det ska vi komma ihåg även om resultatet av tänkandet inte alltid blir det bästa. Det finns en mörk sida av kreativitet som jag kommer angripa i senare inlägg men inte ikväll, det är sent nog som det är.

Under den kreativa processen går det dock ofta till så här enligt Wallas (1926):

  1. Förberedelse- problemformulering/generera idéer.
  2. Inkubation – söka svar/idéer (både omedvetet och medvetet som att sova på saken eller ta en dusch).
  3.  Illumination – Aha! ”Ett ljus går upp” och/eller vi finner ett svar.
  4. Verifiering – Kommer det att fungera? Är det användbart?

Just punkt 2 är extremt viktig för att öka chansen för punkt 3. Om vi bara nöter och nöter på våra tankar eller bara maler vidare i samma tankebanor så får hjärnan ingen tid att vila. Vi får heller ingen tid att komma på en lösning. Vila är därför av yttersta vikt vid kreativitet, problemlösning etc. Att sova på saken är faktiskt ett av de bästa sätten att lösa problem just för att vi rensar bort ovidkommande tankar, glömmer sådant som inte alls är viktigt och hjärnan kan återfå sitt fokus.

På support slang kan man säga att ”sova på saken” är som att ”rensa cashen” och det vet ju de flesta hur datorer blir om vi inte rensar cashen regelbundet….

Så genom att låta barn vara kreativa, uppmuntra och berömma kreativitet så ökar vi också deras individuella utnyttjande av intelligens vilket i sin tur leder till ökad intelligens men också ökad självkänsla. Att den dippar i tonåren är svårt att rå på eftersom studier visar att CSE, Creative Self-Efficacy, sjunker oavsett kön och etnicitet. Det är något som är starkt förknippat med tonåren, kanske sammankopplat med övergången från barn till ung vuxen, balansgången mellan liten och stor, ansvarslös och ansvarsfull.

Men det betyder inte att vi ska strunta i att försöka lyfta deras självkänsla, tvärtom behöver vi värna om den från livets start och fortsätta stärka den så den inte dyker så djupt i tonåren för den sjunker olika djupt. Samma studier visar även att flickor dyker kraftigare än killar vad gäller självkänsla, oklart varför där också så beskyll inte sociala media tex utan vidare utan fundera på hur du kan bidra till att stärka självkänsla istället.

 

 

 

 

Annonser

2 reaktioner på ”#blogg100 Intelligens vs kreativitet och vad har det med självkänsla att göra?

    1. Intelligenstest är beroende av fakta på det sättet att vi använder oss av det vi redan vet, det är en top-down process. Intelligens mättes traditionellt i kunskap och inlärd fakta, om man var beläst så var man intelligent vilket vi idag vet inte stämmer eftersom människor har olika intelligens. Det går heller inte att ställa en intelligens mot en annan och utgöra vilken som är bäst för det finns inget som är bättre eller sämre. Men jag skulle valt ett bättre eller fler exempel. Ta Ravens matris tex som är ett klassiskt intelligens test och frågorna här har bara ett svar. I matriserna som är tänkta att mäta logiskt tänkande ska man slutföra mönstret genom att berätta hur den sista rutan ska se ut. Ett test som fått kritik för att det endast fungerar när man testar människor som har hög mängd inläst kunskap så det fungerar tex inte alls i länder som kämpar med hög analfabetism. En gammal fördom är att icke lärda människor är dumma dvs inte intelligenta vilket vi idag vet inte är sant. Det var det jag menade med frågor som endast har ett svar och har sin grund i fakta. Frågor som innefattar divergent tänkande, praktisk eller kreativ intelligens är inte grundade på fakta utan svaren i sig är grunden, de är tänkta att spränga gränser och helst vara fullständigt oväntade.

      Så det var en mycket berättigad fråga:)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s