#blogg100 Kan kreativitet vara ondskefull?

Ett mynt har två sidor precis som kreativitet har både en konstruktiv och en destruktiv sida. Några av vår tids största kreativa produkter har i början varit goda men förvrängts till onda och vice versa.

Vem är ansvarig för ondskan i kreativitet?

Leonardo da Vinci som är erkänt mest känd för den vackra Mona Lisa hade en stark fascination för militära fordon och vapen. Han designade en stridsvagn på ritning, en rustning och en flyttbar bro som kunde användas vid krig. Nu finns det inget som visar på att han var ute efter att skapa krig utan mer att hans tanke var att skrämma fienden och skydda människor.

Alfred Nobel som uppfann dynamiten gjorde det ur syftet att kunna spränga berg men även för att han trodde att den skulle avsluta krig genom att vara för skräckinjagande så människor skulle undvika krig. Han trodde på sin idé och var fast besluten att skapa gott trots att uppfinningen var kantad av olyckor som även kostade Alfred hans bror.

I skiftet 1799-1800 när den första ångvagnen för persontrafik skapades fanns inga indikationer på att den kreativa utvecklingen skulle ha något annat syfte än gott. Det var fortfarande alldeles för dyrt för privatpersoner att äga en men utvecklingen var igång och kreativiteten flödade. Men redan 1844 instiftades hastighetsregler och ett varningssystem efter ett antal olyckor, något som upphävdes 1896 men idag finns det en uppsjö av lagar och regler som innefattar bilkörning i alla länder världen över. Bilen är en av vår tids bästa och mest framgångsrika uppfinningar för privatpersoner men den är också en av de största orsakerna till dödsolyckor, personskador, viltskador och miljöförstörelse. Inget av detta fanns i åtanke när ångvagnarna utvecklades vidare av ivriga uppfinnare.

Världens första flygtur i ett flygplan med motor varade 12 sekunder på en 36,5 m lång sträcka år 1903. Ett helt nytt kapitel i världshistorien stod för dörren och än idag är flygplan på toppen av uppfinningar som kom att fullständigt förändra världen och berika våra liv. Idag kan vi korsa ett flertal fjärran länder på endast ett antal timmar. Om utvecklingen brukar beskrivas med steg så var det här ett jättehopp.

9/11 2001 kapades passagerarplanen American Airlines Flight 11 och United Airlines Flight 175 för att sedan kraschas medvetet in i World Trade Center med 17 minuters mellanrum. Dödsiffran hamnade någonstans runt 2700-3000 personer. 34 minuter senare kraschas ännu ett American Airlines Flight 11 in i Pentagons västra fasad vilket dödade 125 personer i byggnaden samt alla passagerare ombord. 26 minuter senare kraschade United Airlines Flight 93 på ett fält i Somerset County, Pennsylvania utan att några människor på marken skadades men alla passagerare ombord omkom.

När bröderna Wright kämpade med vindtunnlar, beräkningar av vindstyrka, studier av fåglars rörelse under flygturer och beräkningar av vikt kontra luftmotstånd så fanns det aldrig en tanke på att deras högsta dröm och fantastiska skapelse skulle kunna användas på ett så fasansfullt vis.

Är det då uppfinnaren som hålls ansvarig för vad som sker? Kan vi anklaga Nobel för att vara orsaken till värre förödelse under krig eftersom han uppfann dynamiten som ofta används? Är det Mark Zuckerbergs fel att näthat flödar över på Facebook? Kan kreativitet hållas ansvarig för ondskan som följer i uppfinningarnas spår?

Tanken från början med alla dessa uppfinningar var trots allt god, det var inte en bakomliggande ond eller destruktiv plan. Men ja, det finns destruktiva uppfinnare det vet vi alla även om jag inte kommer gå in på den skaran här eftersom vi då tassar omkring på moral och psykisk instabilitet vilket är lite ett annat område.

Men låt mig fråga så här: Om ett barn välter ner en tallrik av misstag och den splittras i tusen bitar är då handlingen destruktiv? Eller om ett barn slänger tallriken i golvet med vilja och uppsåtet att splittra den i tusen bitar är då handlingen i sig konstruktiv? Lite grann så är det med uppfinningar.

Alfred Nobels fredspris samt priserna i kemi, fysik, fysiologi eller medicin och litteratur överraskade världen när planen om fonden som skulle ligga till grund för priset uppdagades i hans testamente. Den uppfinningen är utan tvekan hans bästa och mest omvälvande, syftet var helt igenom gott. Människor har belönats sedan 1901 för sin idoga strävan och önskan om att göra världen lite bättre men idag vet vi alla att även den godaste tanke kan få smutsiga efterverkningar i form av osanning och korruption.

Så är kreativiteten ondskefull eller god, destruktiv eller konstruktiv, bra eller dålig? Min åsikt är att den är både och, det viktiga är att i merparten av alla kreativa uppfinningar så var tanken från början god.

#blogg100 Intelligens vs kreativitet och vad har det med självkänsla att göra?

Under delkursen i estetisk psykologi så läste vi just om kreativitet och intelligens, hur skolan ser på kreativitet och hur vi människor ser på vår egen kreativa sida. Barn och ungdomar är ofta väldigt kreativa men de anser sig inte alltid vara det, i studier som mäter kreativitet används CSE, Creative Self-Efficacy, vilket är en självbedöming av kreativitet. Barn bedömer sig ofta högre i yngre ålder och därefter sjunker CSE fast kreativiteten inte sjunker. Studier visar tvärtom att tonåringar är starkt kreativa men de rankar sig ändå lågt på CSE vilket troligen hänger ihop med självkänslan som enligt många studier visar sig sjunka i senare delen av mellanstadiet och fortsättningsvis under högstadiet för att sedan åter börja stiga igen i under senare tonåren (gymnasietiden).

Att uppmuntra kreativitet och uppskatta olika tänk skulle troligen öka självkänslan hos både barn och unga. Barn som skapar är otroligt lyckliga och starkt kreativa, när de visar sina alster så kommer deras egen skattning av sin förmåga att påverkas av omgivningens reaktion. Negativ kritik, ifrågasättande eller ointresse riskerar att sänka deras syn på sin egen kreativitet. Vi bör verkligen anstränga oss för att uppmuntra barns fria tänkande. Inte deras fria beteende, blanda inte ihop gränssättande med fantasi.

Det finns också en stark fördom att intelligens är ett krav för kreativitet vilket inte är sant, det finns ett samband men det finns också olika intelligens. Sternbergs triarchic theory of intelligence. Analytisk intelligens kallas även att vara ”skolsmart”, man har läshuvud och kan ta till sig samt utvärdera teoretisk kunskap. Kreativ intelligens är konsten att utnyttja sina erfarenheter och experimentera istället för att tänka i enlighet med etablerade teorier. Praktisk intelligens är att vara anpassningsbar, att se sammanhang och göra bedömningar.

Bo Heffler, (Fil.dr, universitets lektor, emeritus, leg psykolog) talade även Känslomässig intelligens, under en föreläsning om Vuxenliv och Åldrande, vilket innebär att vara i kontakt med sina känslor, ha impulskontroll, vara optimistisk, ha empatisk förmåga och kunna både skapa och bevara relationer.

Så även om det finns ett samband mellan kreativitet och intelligens enligt Threshold theory så innebär det inte att bara de som har analytisk intelligens är kreativa. Sambandet finns men det är inte avgörande. De olika nivåerna i Threshold theory är följande:

Låg intelligens – låg kreativitet (låg variabilitet)
Medel intelligens – både och (hög variabilitet)
Hög intelligens – hög kreativitet (låg variabilitet)
(variabilitet – hur mycket något varierar i kvantitet eller kvalitet)

Det är väldigt svårt och direkt fel att jämföra intelligens eftersom de bygger på olika sätt att tänka.

Konvergent tänkande– Kallas även att tänka fyrkantigt, det finns bara en lösning. Mäts ofta i traditionella intelligenstest med faktabaserade frågor som ofta bara har ett svar tex ”Vilken är Sveriges huvudstad?”

Divergent tänkande – Att tänka utanför boxen. Kan inte mätas i traditionella intelligenstest eftersom det krävs frågor med öppna lösningar dvs flera svar. Wallach & Kogan (1965) använde en klassisk studie med frågor som ”Skapa en lista med fyrkantiga saker”, bedömningen av divergent tänkande kommer utifrån antalet unika och ovanliga svar.

Analogt tänkande –  Att följa redan etablerade teorier, att förfina lösningar stegvis. Socialpsykologi är en utveckling på utvecklingspsykologi.

Kombinatoriskt tänkande – Att tänka ut nya idéer och/eller utveckla nya teorier, att angripa problem från olika vinklar. Kombinera divergent och konvergent tänkande tex.

Linjärt tänkande – Att tänka i en process och en sak i taget. A leder till B som leder till C, kan användas i felsökningsprocesser men tex inte i kommunikationsproblem eftersom det sällan finns en rak linje mellan människor som inte kommer överens. Orsak-samband.

Cirkulärt tänkande – Att kunna tänka på flera komponenter samtidigt, en orsak kan ha flera verkningar och ett resultat kan ha flera samband. Att utgå från mittpunkten och se omkringliggande komponenter som en helhet.

Medvetet tänkande – Som det låter, att medvetet tänka på saker och begrunda. Aktivt försöka lösa ett problem tex genom att söka information, fundera och diskutera lösningar.

Omedvetet tänkande – Sker i motsats till medvetet tänkande helt omedvetet så därför kan vi plötsligt komma på lösningen på de mest komplicerade problem i duschen när vi egentligen tror vi är fullt fokuserade på att duscha. Hjärnan arbetar omedvetet vidare på tankeställningar.

Inget sätt att tänka är dåligt, det ska vi komma ihåg även om resultatet av tänkandet inte alltid blir det bästa. Det finns en mörk sida av kreativitet som jag kommer angripa i senare inlägg men inte ikväll, det är sent nog som det är.

Under den kreativa processen går det dock ofta till så här enligt Wallas (1926):

  1. Förberedelse- problemformulering/generera idéer.
  2. Inkubation – söka svar/idéer (både omedvetet och medvetet som att sova på saken eller ta en dusch).
  3.  Illumination – Aha! ”Ett ljus går upp” och/eller vi finner ett svar.
  4. Verifiering – Kommer det att fungera? Är det användbart?

Just punkt 2 är extremt viktig för att öka chansen för punkt 3. Om vi bara nöter och nöter på våra tankar eller bara maler vidare i samma tankebanor så får hjärnan ingen tid att vila. Vi får heller ingen tid att komma på en lösning. Vila är därför av yttersta vikt vid kreativitet, problemlösning etc. Att sova på saken är faktiskt ett av de bästa sätten att lösa problem just för att vi rensar bort ovidkommande tankar, glömmer sådant som inte alls är viktigt och hjärnan kan återfå sitt fokus.

På support slang kan man säga att ”sova på saken” är som att ”rensa cashen” och det vet ju de flesta hur datorer blir om vi inte rensar cashen regelbundet….

Så genom att låta barn vara kreativa, uppmuntra och berömma kreativitet så ökar vi också deras individuella utnyttjande av intelligens vilket i sin tur leder till ökad intelligens men också ökad självkänsla. Att den dippar i tonåren är svårt att rå på eftersom studier visar att CSE, Creative Self-Efficacy, sjunker oavsett kön och etnicitet. Det är något som är starkt förknippat med tonåren, kanske sammankopplat med övergången från barn till ung vuxen, balansgången mellan liten och stor, ansvarslös och ansvarsfull.

Men det betyder inte att vi ska strunta i att försöka lyfta deras självkänsla, tvärtom behöver vi värna om den från livets start och fortsätta stärka den så den inte dyker så djupt i tonåren för den sjunker olika djupt. Samma studier visar även att flickor dyker kraftigare än killar vad gäller självkänsla, oklart varför där också så beskyll inte sociala media tex utan vidare utan fundera på hur du kan bidra till att stärka självkänsla istället.